Finland borde minska sitt Microsoft-beroende
Insändare ursprungligen publicerad i HBL, 5.1.2026
Jag må vara några månader sen, men kan inte hålla fingrarna från tangentbordet efter att jag råkat snubbla över Leo Holmbergs insändare (HBL 5.11). Jag blir inspirerad att spinna vidare på varför Finland borde minska sitt Microsoft-beroende.
Jag skriver denna insändare på en 17 år gammal Thinkpad X200s. Alla senaste programmen som jag behöver fungerar eftersom jag använder Artix Linux. Samtidigt kastar folk bort datorer som tillverkats innan 2017 för att Windows inte stöder dem längre.
Finska staten deltar i detta genom att bränna hundratals miljoner skattemedel årligen på Microsoft-licenser. LibreOffice, som är ett alternativ till Microsoft Word, har en budget på ungefär en miljon per år. Tänk om en bråkdel av dessa skattemedel gick till LibreOffice – vad vore inte då möjligt?
Hur stor del av Microsofts miljardvinster går till att förbättra produkterna? Utvecklas Microsoft-produkter i en riktning som användarna vill? Vi borde mer kritiskt fundera om det faktiskt måste vara på det här sättet.
LibreOffice var ursprungligen OpenOffice, men när Oracle fick äganderätt över OpenOffice fanns det rädsla bland användarna för att OpenOffice skulle fördärvas, så communityn gick ihop, kopierade helt lagligt OpenOffices kod och skapade LibreOffice. Detta är styrkan i program med öppen källkod; tekniska användare kontrollerar programmen och alla, också de som inte är tekniskt kunniga, får ta del av förbättringarna.
Sådana möjligheter finns inte med Microsoft-produkter, för de är proprietära. Det är Microsoft, inte användarna, som bestämmer hur saker och ting ska vara.
Tänk om Finland kunde skära ner budgeten som slösas på Microsoft-licenser med två tredjedelar och i stället finansiera europeiska öppenkällkodsprogram som Suse Linux, LibreOffice och Open-Xchange. Om fler länder också gick i samma riktning. Resultatet: Program som användarna kan påverka, finansiering till europeiska organisationer och mindre entreprenörer, programmens förbättringar tillgängliga för medborgarna. Enorma besparingar – i längden.
För förstås kommer det på kort sikt att kosta att migrera från proprietär amerikansk teknik till öppna europeiska alternativ, men kanske fördelarna med att äga och kontrollera vår egen teknik är värd några år av växtvärk?
Danmark har redan börjat ta steg för att reducera sitt Microsoft-beroende. Vi borde följa exemplet. Det finns på sätt och vis något nordiskt över idén om öppen källkod. Vi borde prioritera att offentliga medel går till att utveckla en digital infrastruktur byggd på globalt samarbete som ändå är under vår egen kontroll. Som det är nu lämnar vi för mycket av den kontrollen i händerna på mäktiga oligopolbolags nycker.